Utvandrarnas lata dagar

[December 2008]

Det är sommar i Renoirs trädgård, ett sällskap äter lunch och stämningen är varm och uppsluppen. Man skålar, samtalar och njuter av tillvaron. Ser du Renoirs målning framför dig? Kan du höra samtalen och skratten? Mitt i denna idyll slår jag mig ner, fast året är 2008 och trädgården är vid stranden på ön Sentosa precis söder om Singapores centrum. Jag upplever en fulländad sommardag och min själ fylls av välbehag. Det serveras champagnebrunch vid hotell Raza Sentosas generösa strandterrass, 75 trappsteg ner från hotellets lobby. En svag bris sveper in från havet och solen skimrar i vattnet. Här träffar vi ett par av Thomas kollegor och några vänner till dem. Vi njuter av skaldjur, grillat, ostar, läckra desserter och av svalkande sprudlande champagne.

Det är inte långt ner till strandkanten, palmerna och ett par stora träd skuggar gräset. Utsikten är specifik för Singapore, det vidsträckta svagt turkosblåa havet. Dagar med riktigt klart väder kan man skymta Indonesiens kust. Alla dagar, är havet fullproppat av fraktfartyg, pråmar och stora containerskepp som sakta flyter förbi, ungefär som ett badkar med leksaker, eller ett ank-race på en vattenfestival i Sverige. Vid första anblicken en ganska besynnerlig syn, men betänker man att Singapore är världens största hamn, så inser jag, att även i en vattenfarled kan det bli kö. Fartygen är inga planlöst guppande ankor, utan skepp med mål och mening.

Vi bryter upp från vår behagliga brunch och strosar vidare längst stranden, för att fortsätta njuta livets lata dagar med en stund i solen och ett dopp i havet. På stranden pågår ett antal beachvolleyboll matcher på varierande nivå, och från serveringarna längre upp på stranden spelas poppig musik. Stora flaggor med texten ”Swim Here” markerar var man ska bada och det blir fort djupt i havet. Sältan i vattnet är slående vilket, tillsammans med den intensiva båttrafiken, gör tanken på en kallsup motbjudande. Vi njuter av badet och soltorkar snabbt när vi åter kommit upp på stranden.

Ett massivt regnväder tornar hastigt upp söder ifrån, djupt grafit grå nästan svarta moln täcker snart himlen. Det handlar bara om minuter tills vi har skyfallet över oss, så hastigt packar vi ihop och lämnar stranden. 50 meter kvar till tågstationen kommer de första dropparna och med ett par snabba språng är vi under tak precis innan himlen öppnar sig. Det blir alldeles mörkt. Regnet är som en vägg, genom vilken vi knappt ser träden som står 20-30 meter bort. I jämförelse med detta regn vet jag inte längre om man blir speciellt blöt om man hoppar i böljan med kläderna på. De passagerare som kliver av det inkommande tåget, vänder på perrongen och kliver på igen. Semesterparadiset har tagit ”Timeout” och återfinns om en timme eller två när regnet dragit förbi. Vi tar tåget in till centrum, till shoppinggator, juldekorationer och storstadens kvällspuls.