Mitt hem är min borg?

[November 2008]
De första veckorna som Thomas tillbringade här har han installerat sig på kontoret, umgåtts med sina nya mycket trevliga och omtänksamma kollegor och han har börjat lära känna staden. Thomas har också letat efter en lägenhet åt oss, vilket inte har varit helt lätt. Totalt har han under de senaste veckorna tittat på nära 25 lägenheter, varav Sara har sett 7.

Det har varit svårt att avgöra vad som är viktigt för oss nu när vi ska bo i ett helt nytt land, i en ny kultur, men nya vanor och nya vänner. Efter att vi var här i augusti på ”look and see”, förändrades vår lista med vad som vi prioriterar i valet av lägenhet. Balkong blev ”veckans racket” efter att flera kollegor till Thomas bekräftat att de formligen bor på balkongen. Inte högre än våning 8:a ersattes av Gärna högt upp. På listan satte vi även upp Inte intill ett nybygge, då det kan pågå arbete 7 dagar i veckan. Träningssugna och badglada som vi är skrev vi även in Gym och 25m bassäng på önskelistan. Kvar på listan blev Nära till kommunikationer och Stort vardagsrum. Solklart?

Nu har vi båda två blivit förälskade i en ljus och luftig etage-lägenhet med trevlig planlösning och en generös terrass i anslutning till det fina vardagsrummet. Du vet, det bara kändes här bor Sara och Thomas, när vi kom in i lägenheten. Men, …poolen är liten, det saknas gym, det är en bit att gå till närmsta busshållplats och nu till den riktigt stora haken, Condot ligger direkt intill två stora nybyggen. Det finns också en risk för att ytterligare byggnation när dessa projekt är uppförda.

Med stor vånda har vi vägt för och nackdelar mellan de 3-4 mest intressanta lägenheterna mot varandra. Hjärtat klappar stadigt för etagelägenheten trots omgärdande byggplatser. Samtidigt säger hjärnan att vi är tokiga om vi frivilligt utsätter oss för 365 dagar med byggarbetsplatsen tidiga mornar, kontanta oljud, trafik och damm. När vi efter lördagens visning av 4 nya lägenheter, promenerade förbi ”vår” etagelägenhet var klockan närmre tre på eftermiddagen och byggena pågick för fullt. Trots det tror jag att just då kunde vi ha tummat på att ”här ska vi bo” i vått och torrt, med öronproppar och klippkort på närmsta idrottsanläggning. Men så fortsatte vi vår promenad, värmen var tryckande, intrycken många och huvudet kändes som om det åkt runt i en torktumlare. Förvirrade och omtumlande!

Några timmar senare, efter en välbehövlig fika och lite mer surfande på internet hade vi sakta lämnat etagelägenheten till förmån för en tystare tillvaro i ett större Condo med stor bassäng, gym och med en fin enplanslägenhet. Ett bra val men inte berusande.
Nu återstår att få till ett kontrakt.