2008-12-01

Utvandrarnas lata dagar

[December 2008]
Det är sommar i Renoirs trädgård, ett sällskap äter lunch och stämningen är varm och uppsluppen. Man skålar, samtalar och njuter av tillvaron. Ser du Renoirs målning framför dig? Kan du höra samtalen och skratten? Mitt i denna idyll slår jag mig ner, fast året är 2008 och trädgården är vid stranden på ön Sentosa precis söder om Singapores centrum. Jag upplever en fulländad sommardag och min själ fylls av välbehag. Det serveras champagnebrunch vid hotell Raza Sentosas generösa strandterrass, 75 trappsteg ner från hotellets lobby. En svag bris sveper in från havet och solen skimrar i vattnet. Här träffar vi ett par av Thomas kollegor och några vänner till dem. Vi njuter av skaldjur, grillat, ostar, läckra desserter och av svalkande sprudlande champagne.

Det är inte långt ner till strandkanten, palmerna och ett par stora träd skuggar gräset. Utsikten är specifik för Singapore, det vidsträckta svagt turkosblåa havet. Dagar med riktigt klart väder kan man skymta Indonesiens kust. Alla dagar, är havet fullproppat av fraktfartyg, pråmar och stora containerskepp som sakta flyter förbi, ungefär som ett badkar med leksaker, eller ett ank-race på en vattenfestival i Sverige. Vid första anblicken en ganska besynnerlig syn, men betänker man att Singapore är världens största hamn, så inser jag, att även i en vattenfarled kan det bli kö. Fartygen är inga planlöst guppande ankor, utan skepp med mål och mening.
Vi bryter upp från vår behagliga brunch och strosar vidare längst stranden, för att fortsätta njuta livets lata dagar med en stund i solen och ett dopp i havet. På stranden pågår ett antal beachvolleyboll matcher på varierande nivå, och från serveringarna längre upp på stranden spelas poppig musik. Stora flaggor med texten ”Swim Here” markerar var man ska bada och det blir fort djupt i havet. Sältan i vattnet är slående vilket, tillsammans med den intensiva båttrafiken, gör tanken på en kallsup motbjudande. Vi njuter av badet och soltorkar snabbt när vi åter kommit upp på stranden.



Ett massivt regnväder tornar hastigt upp söder ifrån, djupt grafit grå nästan svarta moln täcker snart himlen. Det handlar bara om minuter tills vi har skyfallet över oss, så hastigt packar vi ihop och lämnar stranden. 50 meter kvar till tågstationen kommer de första dropparna och med ett par snabba språng är vi under tak precis innan himlen öppnar sig. Det blir alldeles mörkt. Regnet är som en vägg, genom vilken vi knappt ser träden som står 20-30 meter bort. I jämförelse med detta regn vet jag inte längre om man blir speciellt blöt om man hoppar i böljan med kläderna på. De passagerare som kliver av det inkommande tåget, vänder på perrongen och kliver på igen. Semesterparadiset har tagit ”Timeout” och återfinns om en timme eller två när regnet dragit förbi. Vi tar tåget in till centrum, till shoppinggator, juldekorationer och storstadens kvällspuls.


Julpyntsfrossa eller ett magiskt ljusspel?

[November 2008]
Trots sin begränsade yta känns Singapore som ett stort land, och då tänker jag just nu främst ur ett kulturellt perspektiv. Landet är mångfacetterat, med inflytande av så många olika folkslag och kulturer. Exempelvis har Singapore fyra officiella språk Engelska, Mandarin, Malay och Tamil, samt ett flertal olika religioner t.ex. Islam, Buddism, Hinduism, Taoism och Kristendom. För att få balans mellan religionerna har man delat upp så att landets officiella helgdagar är en mix av heldagarna i de olika religionerna.

Nu drar det ihop till Julfirande, som tilldelats 1 1/2 helgdag. Det är redan mer än två veckor sedan man började pryda shoppinggatorna med juldekorationer. Den långa affärsgata, Orchard Road, förfaller vara huvudattraktionen, med belysning, rosetter, granar och girlanger i regnbågens alla färger. Vissa dekorationer snurrar runt och några dockor vinkar till publiken. Det är grant så det förslår och kamerorna går varma.

På uteserveringarna och ur högtalarna längs promenadstråken spelas julmusik. Flera låtar kan urskiljas samtidigt och från stora videoskärmar på husens fasader gör man reklam för julens stora biofilmer. Den täta trafiken på gatan tutar lätt om någon inte är beredd när det slår om till grönt och i bakgrunden hör man ljudet från de närliggande byggarbetena. Ljudmattan är kompakt. Allt detta utspelar sig i 30 graders värme, strålande solsken och ett myller av sommarklädda människor. Det är ganska långt ifrån vår Skandinaviska jul-schablon, med tystnad, kyla, snö och små grå-röda tomtar.

Dagtid får jag en känsla av att jag hamnat mitt i ett tivoli, men när kvällens svalka och skymning kommer, kan jag se det praktfulla och storslagna i den pråliga pyntningen, som sträcker sig längs gatan i nära 2 km. Det är den 29 november och i morgon firar vi den första advent. Nedräkningen till julen har börjat och här är man redo. Thomas har köpt Blossa vinglögg och pepparkakor på IKEA, som tom säljer riktiga svenska julgranar. I morgon tänder vi ett ljus och tänker på er där hemma och hoppas att allt är bra hos er. Vi mår fint och tar nyfiket del av allt det nya här.

Flyttfåglar rekognoserar området

[November 2008]
Inför flytten till detta ”stora lilla land” visste vi varken hur vi skulle fixa alla praktiska saker eller var och hur vi skulle finna våra oaser, landmärken och pärlor i tillvaron. I somras köpte vi två böcker som vänder sig till nyinflyttade och de har hjälpt oss att redan från Sverige förbereda oss för livet här och få en insikt i hur landet fungerar. Väl på plats har Thomas kollegor varit till stor hjälp och utgjort en god trygghet i tillvaron. Ovärderlig är också den detaljerade kartan över Singapore och den ständiga följeslagaren, kompassen. Eftersom vi är nära ekvatorn kommer solen ganska rakt uppifrån och det är lätt att bli osäker på väderstrecken.

I väntan på att vi ska hitta vår lägenhet och att vår container från Sverige kommer hit bor vi i en liten servicelägenhet nära Orchard Road. Städerskan diskar, bäddar och dammsuger varje dag. Vi har tillgång till tvättmaskin, ett litet gym, en liten pool och det serveras en enkel frukost 5 dagar i veckan, så vår tillvaro är ganska bekväm.

Det är lördag och vi har packat ryggsäcken för en utflykt till Singapore Botanic Gardens, karta, kompass, paraply och en flaska vatten. Paraplyt skyddar mot såväl hällregn som intensivt solsken. Solen värmer och vi söker oss till skuggan när vi promenerar iväg. Vi börjar med att äta lunch och stannar till vid en ”Food Court”. Där delar flera små restauranger på en gemensam yta med bord och stolar. Du köper din mat från valfritt kök och dricka i en separat disk, därefter slår du dig ner vid något av borden. Dofter från alla världens kök Indisk, Koreansk, Kinesisk, Japansk blandas, synen är färgsprakande och med ett myller av folk har det varit svårt att fånga stämningen på bild. Väljer du rätter med mycket grönsaker är det relativt billigt (15-25 kr), väljer man gris och nötkött kostar mer (25-40 kr). För 3 singdollar, drygt 15 kr får du ett glas nypressad fruktjuice, läskande och uppfriskande.

Laddade med ny energi promenerar vi vidare mot de Botaniska trädgårdarna.Singapores Botaniska Trädgårdarna ligger nära centrum och utgörs av en park på XX hektar. Med växter, dammar, ett rikt närverk av stigar och olika temaparker är detta en verklig oas i storstaden. Trafikens brus och stadens puls lämnas utanför när du går in genom grindarna. Här promenerade vi längs parkens södra sida genom Ginger Park och in i Evaluation Park. Den senare beskriver jordens utveckling med ett 10-tal olika miljöer från jordens skapelse och framåt. I parken finns också en vacker utomhusscen och en omtalad Orkidéträdgård, som vi kommer att besöka nästa gång vi kommer till trädgården.

Vi utser Singapore Botanic Gardens till vår första oas i Singapore, en pärla som vi kommer att återvända till.






Mitt hem är min borg?

[November 2008]
De första veckorna som Thomas tillbringade här har han installerat sig på kontoret, umgåtts med sina nya mycket trevliga och omtänksamma kollegor och han har börjat lära känna staden. Thomas har också letat efter en lägenhet åt oss, vilket inte har varit helt lätt. Totalt har han under de senaste veckorna tittat på nära 25 lägenheter, varav Sara har sett 7.

Det har varit svårt att avgöra vad som är viktigt för oss nu när vi ska bo i ett helt nytt land, i en ny kultur, men nya vanor och nya vänner. Efter att vi var här i augusti på ”look and see”, förändrades vår lista med vad som vi prioriterar i valet av lägenhet. Balkong blev ”veckans racket” efter att flera kollegor till Thomas bekräftat att de formligen bor på balkongen. Inte högre än våning 8:a ersattes av Gärna högt upp. På listan satte vi även upp Inte intill ett nybygge, då det kan pågå arbete 7 dagar i veckan. Träningssugna och badglada som vi är skrev vi även in Gym och 25m bassäng på önskelistan. Kvar på listan blev Nära till kommunikationer och Stort vardagsrum. Solklart?

Nu har vi båda två blivit förälskade i en ljus och luftig etage-lägenhet med trevlig planlösning och en generös terrass i anslutning till det fina vardagsrummet. Du vet, det bara kändes här bor Sara och Thomas, när vi kom in i lägenheten. Men, …poolen är liten, det saknas gym, det är en bit att gå till närmsta busshållplats och nu till den riktigt stora haken, Condot ligger direkt intill två stora nybyggen. Det finns också en risk för att ytterligare byggnation när dessa projekt är uppförda.


Med stor vånda har vi vägt för och nackdelar mellan de 3-4 mest intressanta lägenheterna mot varandra. Hjärtat klappar stadigt för etagelägenheten trots omgärdande byggplatser. Samtidigt säger hjärnan att vi är tokiga om vi frivilligt utsätter oss för 365 dagar med byggarbetsplatsen tidiga mornar, kontanta oljud, trafik och damm. När vi efter lördagens visning av 4 nya lägenheter, promenerade förbi ”vår” etagelägenhet var klockan närmre tre på eftermiddagen och byggena pågick för fullt. Trots det tror jag att just då kunde vi ha tummat på att ”här ska vi bo” i vått och torrt, med öronproppar och klippkort på närmsta idrottsanläggning. Men så fortsatte vi vår promenad, värmen var tryckande, intrycken många och huvudet kändes som om det åkt runt i en torktumlare. Förvirrade och omtumlande!

Några timmar senare, efter en välbehövlig fika och lite mer surfande på internet hade vi sakta lämnat etagelägenheten till förmån för en tystare tillvaro i ett större Condo med stor bassäng, gym och med en fin enplanslägenhet. Ett bra val men inte berusande.
Nu återstår att få till ett kontrakt.


Ett nytt kapitel

[November 2008]
Nu har ett nytt kapitel börjat, förberedelserna är över och nu är både Sara och Thomas i Singapore. Sara landande i tisdagseftermiddag och Thomas har varit här i fyra veckor. Tiden sedan Thomas åkte har gått jättefort både i Sverige och här hos Thomas. Kanske har vi inte saknat varandra så som vi trodde att vi skulle göra, men det är inte utan att det är underbart att vara tillsammans igen.

Vi har emigrerat till Singapore för att bo här i tre år. (Eller heter det något annat när det är tidsbegränsat?) Det känns ganska overkligt att vi bor här, är skrivna här, att ni precis gott och lagt er när vår väckarklocka ringer, att det snöar hos er när vi svettas i solen och att det här livet är på riktigt. När jag flög hit kunde flygplanet lika gärna ha varit på väg till London eller Paris. När vi strosar på gatorna i stan eller går i någon av parkerna känns det som om livet här bara är till låns, och att flyget hem lyfter om några dagar.

Singapore är ett vackert land, rent och grönt med stora gröna träd, prunkande buskar och färgglada blommor. Statsbilden är kontrastrik med små låga hus mitt ibland de moderna skyskraporna, en härlig tilltalande mix. Med 4,7 miljoner invånare på ön vars yta är drygt 45x25 km så har man givetvis fått bygga en del på höjden, över 30 våningar är inte ovanligt. Dock är jag lite förvånad över att det inte känns särskilt trångt här. I rusningstid är det väldigt mycket folk på gator, bussar och tåg, men det är inte kaotiskt. Det flyter på rätt bra. Biltrafiken är dock ganska intensiv, det är delvis enkelriktat och det är vänstertrafik, så det lockar inte att köra bil själv just nu.

Den skånska vinterkylan (vi har hört att ni har fått snö) är utbytt mot 28 grader och ömsom strålande sol och ömsom hällregn. Det svalkar skönt när det regnat en stund. Regnperioden varar till slutet av januari, och då lär vi vara vana vid både värme och sol. Det är lite lurigt med värmen. Inomhus är ofta airconditioneringen på och när man kommer ut slår värmen emot en. Skulle man då råka skynda sig upp för en trappa, så blir man lätt fuktig eller snarare blöt av den kvalmiga värmen. Att då återfå en torr känsla kräver nästan att man går in igen eller i alla fall pausar ett tag i skuggan.
Varma hälsningar från Singapore, andra sidan jordklotet, vårt hem. Kram Sara & Thomas

På andra sidan jordklotet?

[Hösten 2008]
När den grundläggande frågan: ”Vill vi flytta till Singapore?” var besvarad med ett entydigt JA! ställdes vi in för tusen och elva betydligt mindre frågor. 3 år på andra sidan jordklotet, tar man med sig sin egen säng dit? får cyklarna följa med och ska vi sälja huset?

Thomas föräldrar, Anki och Olle, erbjöd oss förvaring på vinden och vi började sortera vårt bohag i tre kategorier, 1) Singapore 2) Sverige 3) HSOKs loppmarknad. Efter att min syster hjälpt mig sortera min studentlitteratur gick resten lätt och nostalgin fick ofta ge vika för den förnuftiga sidan. Att vi faktiskt skulle flytta blev konkret den 14:e oktober när flyttfirman packade och emballerade de möbler, prylar och kläder som vi ville ta med oss. Plötsligt hade vi ett antal wellpappmumier i vardagsrummet och det hade börjat eka i resten av huset. Den 15:e lastades containern och vi flyttade ut till Anki och Olle i Jonstorp.

Thomas reste lördagen den 25:e oktober och drygt tre veckor senare, den 17:e november lyfte mitt flygplan. Dessa tre veckor gick fort och var väldigt intensiva. Varje dag bockades punkter av på en checklista med saker som skulle avslutas, kontrolleras eller fixas innan flytten. Det flöt på fantastiskt bra och vi är mycket glada och tacksamma för all hjälp och stöd vi fått från våra syskon och kära föräldrar. Tack!

Så grydde morgonen måndagen den 17:e november. Jag stängde resväskan och kontrollvägde den, 20,5 kg, ett halvt kilo övervikt och därmed fick regnbyxorna stanna hemma. När Ingrid, Olle och jag träffades på Rosenfinksgatan vid 10-tiden för att hälsa på familjen som hyrt vårt hus var klockan redan 17 hos Thomas. Om 24 timmar skulle Thomas möta mig på Changi flygplats, Singapore, långt borta på andra sidan jordklotet.

Vi fikade med frun och barnen i vårt hus. Jag satt som gäst i ”Tant Annas soffa” i köket, blev bjuden på te och skorpor och sa strax adjö stående på utsidan av trappan. Det är deras hem nu och det känns bra.

Jag åt lunch med två av Thomas kollegor, var uppe på deras kontor och sa hej till de andra och skulle hälsa Thomas så gott. Därefter fikade jag med Olle och Ingrid på Fahlmans Konditori anno 1914. Njöt av att sitta där lugnt tillsammans, talade om vad Thomas hade rapporterat om jobbet, lägenheter och vardagslivet. Vi hade gott om tid och det tog vi vara på, lade på fler mynt på parkeringen och fikade vidare. Vi bröt upp, kramade om varandra och bad varandra hälsa så gott.

Tåget rullade mot Kastrup och jag var på väg! En resa på 1000 mil förflöt via Frankfurt, lite mat, Mamma Mia på video och lite sömn. 19 timmar senare möter jag Thomas blick genom glasväggen vid tullen på Changi. Jag viskar ”Jag älskar dig” genom fönstret, och jag tänker, Thomas; Nu är det äntligen på riktigt!