Först tog jag en promenad till the Old Smoke House och drack High Tea i trädgården. De grönskande bergen ger en fin inramning till det romantiska hotellet och boken ”Eat, Pray and Love” gav mig ett trevligt sällskap. Därefter fortsatte jag att upptäcka grannskapets korta vandringsleder. Stigarna har trevliga namn the Bishop Trail, the Pine Tree Trail, the Hemmant Trail osv. Redan några steg in på stigarna omslöt djungelns täta vegetation mig och gav en skön naturupplevelse.
Senare blickar jag ut över golfbanan, 9 hål, och tänker att det vore trevligt att spela, men istället för att hyra klubbor, promenerar jag vägen runt golfbanan och ökar stegen när skymningen faller. Efter en kraftig uppförsbacke andas jag in den friska luften, känner det svala kvällsdiset och förstår att livet är underbart.
Trots att många skolor i Malaysia börjar sina lov denna vecka känns det som om det är lågsäsong i Fraser's Hill. Några av byggnaderna i byns utkant tyder på att det rent av har varit lågsäsong ett par år nu, de ser övergivna och bortglömda ut. Trasiga tomma fönster, vildvuxet gräs och en känsla av att spöken får husera fritt i de gamla stenhusen. Det hindrar inte att jag tycker att byn är charmig. Som en klar kontrast i den brittiska idyllen lyser det förgyllda tornet från byns moské i kvällssolen och böneutropen ljuder över nejden. Längre upp i backen hörs röster från det lilla Hawker centret, där jag äter en god chicken rice för 5 RM (12 sek). Kvällen avrundar jag med en kopp te och en frukttalrik på verandan till mitt hotell och jag konstaterar att det har varit en fin dag.
Morgonen därpå ringer klockan i gryningen och jag hör hur det regnar och åskar kraftigt ute. Jag somnar om och strax efter frukost börjar ovädret ge sig av och jag går ut. Fågelskådarna är inte lika övertygade om att solen är på väg utan de fotograferar febrilt från verandan.
Med glatt humör beger jag mig mot Jeriau Waterfalls och strax spricker solen igenom molnen. Någon kilometer utanför byn börjar vägen slingra sig i branta serpentiner nedför berget. Först nu slår det mig att man brukar beundra vattenfall från dess fot. Det betyder att dagens tur blir betydligt mer kuperad än jag kalkylerat med när jag gjorde min tidsplan. Iklädd gympaskor och sport-bh, förvandlas vandringen genast till ett joggingpass, och som några av er vet gillar jag nerförsbackar!
Vattenfallet var vackert och fridfullt och det var synd att jag hade lite bråttom. När jag återvänder till Hotellet har jag fått ett gott träningspass och fågelskådarna, ja de står lugnt kvar och fotograferar på verandan. Jag går in och tar en dusch, checkar ut och är redo att resa vidare.
Senare blickar jag ut över golfbanan, 9 hål, och tänker att det vore trevligt att spela, men istället för att hyra klubbor, promenerar jag vägen runt golfbanan och ökar stegen när skymningen faller. Efter en kraftig uppförsbacke andas jag in den friska luften, känner det svala kvällsdiset och förstår att livet är underbart.
På Ye Olde Smoke House serveras High Tea, te och nybakade scones med jordgubbsmarmelad och vispgrädde. Mums!
Trots att många skolor i Malaysia börjar sina lov denna vecka känns det som om det är lågsäsong i Fraser's Hill. Några av byggnaderna i byns utkant tyder på att det rent av har varit lågsäsong ett par år nu, de ser övergivna och bortglömda ut. Trasiga tomma fönster, vildvuxet gräs och en känsla av att spöken får husera fritt i de gamla stenhusen. Det hindrar inte att jag tycker att byn är charmig. Som en klar kontrast i den brittiska idyllen lyser det förgyllda tornet från byns moské i kvällssolen och böneutropen ljuder över nejden. Längre upp i backen hörs röster från det lilla Hawker centret, där jag äter en god chicken rice för 5 RM (12 sek). Kvällen avrundar jag med en kopp te och en frukttalrik på verandan till mitt hotell och jag konstaterar att det har varit en fin dag.
Morgonen därpå ringer klockan i gryningen och jag hör hur det regnar och åskar kraftigt ute. Jag somnar om och strax efter frukost börjar ovädret ge sig av och jag går ut. Fågelskådarna är inte lika övertygade om att solen är på väg utan de fotograferar febrilt från verandan.
Med glatt humör beger jag mig mot Jeriau Waterfalls och strax spricker solen igenom molnen. Någon kilometer utanför byn börjar vägen slingra sig i branta serpentiner nedför berget. Först nu slår det mig att man brukar beundra vattenfall från dess fot. Det betyder att dagens tur blir betydligt mer kuperad än jag kalkylerat med när jag gjorde min tidsplan. Iklädd gympaskor och sport-bh, förvandlas vandringen genast till ett joggingpass, och som några av er vet gillar jag nerförsbackar!
Vattenfallet var vackert och fridfullt och det var synd att jag hade lite bråttom. När jag återvänder till Hotellet har jag fått ett gott träningspass och fågelskådarna, ja de står lugnt kvar och fotograferar på verandan. Jag går in och tar en dusch, checkar ut och är redo att resa vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar