Den blomstertid nu kommer

I lördags var det sommaravslutning med Svenska Skolan här i Singapore. Efter ett roligt och lärorikt år som lärare för 6-åringarna var det lite vemodigt att ta farväl i lördags. Jag kommer inte att fortsätta som lärare i höst, och det kändes lite tomt att det var sista dagen som "fröken".

Det blev en förmiddag fylld med musik: sax, trumpet, tvärflöjt, piano och sång, så högtidsfyllt och samtidigt så glatt och avspänt. Eleverna framförde våra vackra svenska sommarsånger, roliga "sommarplågor" och våra 6-åringar gjorde en lysande insats i Idas sommarvisa och En elefant balanserade. Med en klump i bröstet av tankar på min barndoms skolavslutningar, och fuktiga ögon i glädje av elevernas fina framträdande, kände jag på riktigt att nu blir det sommarlov.

Sommarlov
Vad är som dagg mot bara fötter
Vad är som vindfläkt genom spetsgardin
Vad är som barnens lek bland ljung och rötter
Vad är som barnens sång till melodin?

Vad är som åkerbärsblom på dikesrenen
Vad är som hallonsaft på farstukvist
Vad är som myggbett på de bara benen
Vad är som sommarkänslan, lika fin och varm som sist?

Jo, det är sommarlovet när det knoppas
när björk, syren och rönn i blomning står
och det är vänskap mellan barn som hoppas
att sommarlovet ingen ände får.

Så'n ter sig längtan genom hala livet
och blir till minnen blott från tid som var
så ta nu sommarn's långa lov för givet
och alla fina minnen spar!
~ Christina Björklund ~

Genrep inför skolavslutningen

Kollage över vad vi gjort i 6-års klassen under läsåret

Skrivkramp!

Hur kan man få skrivkramp på när man får skriva på svenska, när det är så mycket lättare än att skriva på kinesiska?

Sedan i höstas har jag läst kinesiska och det är ett spännande språk, lätt grammatik, men så svåra ljud. Jag brottas verkligen med uttalet, stackars tunga! Tecknen går hjälpligt att läsa och att skriva av, men att skriva utifrån minnet, känns övermäktigt. Skulle det vara två eller tre sneda sträck på högerbenet? Jag förstår om spontana tankarna går upp i rök, innan de kommit på pränt. Så mycket enklare det är att skriva på svenska, älskade modersmål!


Trots det, har jag under det gångna året haft rejäl skrivkramp här på bloggen. Egentligen kan jag inte förklara varför. Plötsligt har mina infall känts som ointressanta vardagsbagateller. Eller så har texten bara blivit halvfärdig, varefter det hela har känts passé. Jag gav ett nyårslöfte att skriva regelbundet. Jovisst! Det havererade direkt, men nu ska det bli ändring på det. Korta inlägg och inte så pretentiöst. Det är sommaren melodi!

Ett par korta meningar på kinesiska.